K10-blanketten 2026: Guide för dig som äger ett fåmansbolag
Hur K10 fungerar, hur du räknar gränsbelopp och fyller i blanketten — för inkomstår 2025, deklareras våren 2026. Plain Swedish, inga konstigheter.
Vem är guiden för?
Du äger aktier i ett fåmansbolag och behöver förstå om du ska lämna K10, hur gränsbeloppet fungerar och vilken regel som passar dig.
Du får här:
- vad K10 är och vem som ska lämna den
- skillnaden mellan förenklingsregeln och huvudregeln
- hur sparat utdelningsutrymme fungerar
- några snabba exempel och vanliga misstag
- hur du fyller i K10 i Skatteverkets e-tjänst
Vad är K10-blanketten?
K10 är en bilaga du som äger andelar i ett fåmansbolag lämnar in tillsammans med din inkomstdeklaration. Den används för att räkna ut hur mycket av en utdelning eller försäljningsvinst som beskattas till 20 % i kapitalskatt och hur mycket som beskattas som tjänsteinkomst.
Det här styrs av 3:12-reglerna. De sätter ett gränsbelopp: den del av utdelningen som får beskattas som kapital. K10 är blanketten där du visar Skatteverket hur stort det beloppet är.
Vem ska lämna in en K10?
Du ska lämna in en K10 om du:
- Äger andelar i ett fåmansbolag. Ett fåmansbolag är ett aktiebolag där fyra eller färre personer äger mer än 50 % av rösterna.
- Och dina andelar är "kvalificerade". Andelar är kvalificerade om du eller en närstående är "verksam i betydande omfattning" i bolaget — i praktiken: om du jobbar i bolaget eller har en aktiv roll.
Om du bara passivt äger en liten andel utan att jobba där, är dina andelar troligen okvalificerade — då är K10 inte din blankett. Då kan K12 vara aktuell istället.
Närstående betyder i praktiken make/maka, sambo, föräldrar, barn, syskon och deras make eller sambo.
Det finns också en viktig undantagsregel, utomståenderegeln: om mer än 30 % av andelarna ägs av "utomstående" personer (alltså inte verksamma ägare eller deras närstående) under hela året och de senaste fem åren, kan andelarna bli okvalificerade. För de flesta små bolag är det här inte huvudfallet, men kontrollera om ägarbilden är ovanlig.
Gränsbelopp: huvudregeln eller förenklingsregeln
Du får räkna gränsbeloppet på två sätt: förenklingsregeln eller huvudregeln.
Förenklingsregeln (schablonbeloppet)
Det enkla alternativet. Du får ett fast schablonbelopp oavsett hur stora löner bolaget har.
För inkomstår 2025 är schablonbeloppet 209 550 kr totalt för alla dina kvalificerade andelar i alla fåmansbolag tillsammans.
Det är per person, inte per bolag. Äger du flera fåmansbolag får du bara använda förenklingsregeln i ett av dem samma år.
Huvudregeln (löneunderlaget)
Det mer tekniska alternativet. Här bygger gränsbeloppet bland annat på:
- Omkostnadsbeloppet (vad du betalat för dina andelar — typiskt aktiekapitalet om du startade bolaget själv) × en räntefaktor
- Plus löneunderlag — en del av de samlade lönerna i bolaget och dotterbolag
För att få använda lönedelen för inkomstår 2025 måste:
- Du eller en närstående ha tagit ut en lön från bolaget på minst 731 520 kr, eller 457 200 kr plus 5 procent av sammanlagd kontant ersättning i företaget och dess dotterföretag, det lägre.
Vilken regel passar dig?
Beslutsträd
1Tog du ut tillräcklig lön för att kvalificera dig för löneunderlag?
- Ja → Huvudregeln ger nästan alltid större gränsbelopp om bolaget har anställda eller höga löner
- Nej → Förenklingsregeln är ditt enda val
2Är du ensamägare utan anställda, eller har bolaget bara minimal lönesumma?
- Ja → Förenklingsregeln är oftast bekvämare och ger ungefär samma resultat
- Nej → Räkna båda och välj det större
Tumregel: har bolaget anställda och hög lönesumma är huvudregeln ofta bäst. Är du ensam utan anställda är förenklingsregeln vanligtvis enklast.
Sparat utdelningsutrymme
Om ditt gränsbelopp för året är större än vad du faktiskt tar ut i utdelning, rullas mellanskillnaden vidare. Det kallas sparat utdelningsutrymme. Det räknas upp med en räntefaktor varje år och kan användas i framtiden — antingen som extra utdelningsutrymme, eller vid försäljning av andelarna.
Exempel: om du har gränsbelopp 209 550 kr men bara tar 100 000 kr i utdelning, sparas 109 550 kr till nästa år.
Det här är skälet till att många lämnar K10 även år utan utdelning.
Räkneexempel
Tre enkla situationer, med schablonbeloppet 209 550 kr för inkomstår 2025.
Exempel 1: Ensamkonsulten
Anna driver ett konsultbolag, hon är enda ägare och anställd. Bolaget gick bra under 2025 och hon kan ta ut 250 000 kr i utdelning.
- Gränsbelopp (förenklingsregeln): 209 550 kr
- Anna tar ut 250 000 kr i utdelning
- 209 550 kr beskattas som kapital (20 %) → ca 41 910 kr i skatt
- 40 450 kr beskattas som tjänsteinkomst (varierar med hennes marginalskatt; ofta 50–55 %) → ca 22 000 kr i skatt
- Total skatt: ca 64 000 kr av 250 000 kr utdelning
Hade hon stannat vid 209 550 kr hade hela utdelningen beskattats som kapital.
Exempel 2: Två delägare med anställda
Erik och Maria äger 50/50 ett mindre bolag med 4 anställda och en samlad lönesumma på 2,8 miljoner kr (inklusive deras egna löner). Båda har tagit ut lön över brytpunkten.
- Båda kan använda huvudregeln eftersom löneuttagskravet är uppfyllt
- I ett bolag med den lönesumman blir huvudregeln ofta klart bättre än schablonen
- Om Erik tar 350 000 kr i utdelning ett år då hans andel av huvudregeln ger ca 600 000 kr → 250 000 kr blir sparat utdelningsutrymme
Exempel 3: Vilande bolag
Jens har ett bolag som är vilande sedan 2 år. Han har inte tagit ut lön. Bolaget har inga anställda.
- Förenklingsregeln gäller — 209 550 kr
- Han kan inte använda huvudregelns lönedel (inget löneuttag)
- Om han inte tar ut någon utdelning detta år rullas hela 209 550 kr som sparat utdelningsutrymme
Ett vilande bolag kan alltså fortfarande bygga sparat utdelningsutrymme.
Vanliga misstag första gången
- Att inte lämna in K10 alls de år du inte tagit utdelning.
- Att tro att schablonbeloppet är per bolag. Det är per person.
- Att använda fel års IBB. Schablonbeloppet bygger på inkomstbasbeloppet året innan inkomståret. För inkomstår 2025 används IBB för 2024.
- Att glömma räkna upp sparat utrymme med räntan. Sparat utrymme ökar varje år tills det används.
- Att använda förenklingsregeln i flera bolag samma år. Det går bara i ett företag.
Hur fyller jag i blanketten i Skatteverkets e-tjänst?
K10-bilagan skapas automatiskt i Skatteverkets e-tjänst Inkomstdeklaration 1 om du markerar att du är delägare i ett fåmansbolag. Du fyller i:
- Identifikation av bolaget (organisationsnummer)
- Andel av kvalificerade aktier
- Omkostnadsbelopp
- Sparat utdelningsutrymme från föregående år (kollar du på din senaste K10)
- Årets utdelning (om någon)
- Vilken regel du använder (huvudregel eller förenklingsregel)
- Underlag för huvudregeln om du valt den
Skatteverkets e-tjänst räknar sedan fram beloppen utifrån det du fyller i. Har du anstånd lämnar du K10 samtidigt som deklarationen.
Vanliga frågor
Måste jag lämna in K10 även om jag inte tagit utdelning?
Ja, om dina andelar är kvalificerade. Det är så du bygger upp sparat utdelningsutrymme.
Kan jag byta mellan förenklingsregeln och huvudregeln olika år?
Ja. Du väljer per inkomstår. Men förenklingsregeln får bara användas i ett fåmansföretag samma år.
Vad händer med mitt sparade utdelningsutrymme om jag säljer bolaget?
Det utnyttjas vid kapitalvinstberäkningen, så att en del av vinsten beskattas till 20 % istället för som tjänsteinkomst.
Jag har glömt lämna in K10 i flera år — vad gör jag?
Hör av dig till Skatteverket. Du kan ofta rätta retroaktivt och få tillbaka sparat utrymme. Konsultera en revisor om summan är stor.
Räntefaktorn — vad är det?
För 2025 är räntefaktorn för uppräkning av sparat utdelningsutrymme 104,96 procent, det vill säga statslåneräntan 1,96 procent plus 3 procentenheter.
Min revisor säger att huvudregeln är "bättre" — alltid?
Inte alltid. Huvudregeln är bättre när bolaget har stor lönesumma. För en ensamkonsult utan anställda är skillnaden ofta liten, och förenklingsregeln är enklare.
Detta är allmän information om K10-blanketten — inte skatterådgivning. Kontrollera alltid aktuella belopp och regler hos Skatteverket eller med en revisor.
Senast granskad 8 maj 2026 · Nästa granskning januari 2027.
Eller hoppa över räknandet — skapa underlaget med dina riktiga siffror →
Fler guider om skatt
3:12-reglerna 2026: Så fungerar de nya reglerna för fåmansbolag
Så fungerar 3:12-reglerna 2026, vad som ändrats i den nya modellen och hur du räknar gränsbelopp, lön och utdelning i ett fåmansbolag.
≈ 9 min läsning
Momsdeklaration 2026: Guide för småföretag
Så fungerar momsdeklaration i praktiken: när du ska lämna den, hur du räknar ut moms, vanliga fel och vad som händer om du är sen.
≈ 6 min läsning